Saker Seija säger

Min och Harrys BVC-tant är rolig. Det tar några gånger innan man förstår hur hon resonerar, men har man väl klivit in i hennes universum så är allt begripligt och enkelt.
"Underbart! Nu är Harry tjockare än han är lång", utbrast hon senast. Med den menar hon att lille spet-Harry nu har fått lite ordning på proportionerna. Han har nämligen lyckats arbetat sig upp över 5 kg. Det innebär äntligen smilgropar på armbågarna och härliga dubbelhakor och såna där fantastiska lårveck som är underbara på bebisar – men inte fullt lika underbara på mamman.

Samtidigt som Peter LeMarc går av SITT skift

...känns det som att jag aldrig gör det. Ett dygn är 24 användbara timmar. Sover gör man när man hinner.
23:41 i går kväll: Håkan bakar kanelbullar och lödkolvslagar en trasig bil-dvd-sladd. Sofia är på väg ned i tvättstugan. På Västfronten intet nytt liksom.

Påsk = begreppsförvirring

Är det på skärtorsdagen eller påskafton som barn ska vara påskkärringar? Och ska dom dela ut brev utan att förvänta sig nåt tillbaka, eller ska de förvänta sig godis? Nåväl, kidsen är ute nu och driver på gatorna i Örgryte, Håkan jobbar, vi städade i går, Harry roar sig med att testa att sitta, och jag har löst både den medelsvåra och den svåra sudokun i GP, plus att parabolen blåst ur fas, så nu har jag inget att göra. Glad påsk.

Dagens bildgåta

Jag direktbloggar - men varifrån?

Högt och lågt

Nyss i badrummet, mitt i tandborstningen, löste Liv bland annat Palestinakonflikten och motsättningarna på Nordirland.
"Jag tycker de ska kompromissa", sa hon, "och turas om vilken Gud man ska tro på. Vartannat år."
Så spottade hon och sa:
"Vet du, förut såg jag en pojke på tv som kunde jonglera med glasstrutar utan att glassen åkte ur."

Obligatorisk badbild

Undrar hur många såna här bilder som har tagits (fast ingen så här söt naturligtvis)?

Livmoder 2.0

Kära Natacha Peyre

I dag skriver jag så här på min blogg:
"Är jätteförkyld och det blåser snöstorm. Gick i alla fall upp kl 7 och packade gympa- och tennispåsar, åkte i alla fall till Freeport och kollade på gardintyger bara för att slippa se alla dammtussar som ryker omkring hemma. Hade egentligen tänkt börja mitt nya liv och träna grundligt i dag men orkar ju knappt andas, så det får bli senare i veckan. Annars inget nytt, har blivit kräkt på och bytt massa bajsblöjor. Middag troligen köttbullar och makaroner eftersom jag inte har nån fantasi längre."

I dag skriver Natacha Peyre så här på sin blogg:
"Vi kommer iallafall att åka till LA i maj och kolla med boende och gå på lite möten.
Tills det ska jag ha tagit körtkortet, vara klar med min hemsida, plåta, förminska brösten och tusen saker till. Hur ska jag hinna med allt..:( Och på det ska man träna, hålla bloggen vid liv, vara en bra flickvän och inte glömma sina vänner. Men men, det finns inget som är gratis här i livet. Vill man något så får man kämpa."

Jobbigt Natacha.

Suicidala kaniner

När jag googlade "suicidal bunny" för att hitta en bild till förra inlägget, fick jag överraskande många träffar. Men det berodde ju förstås på den makalösa boken "The Bunny Suicides" av Andy Riley. Här ett par smakprov. Och så förstår man varifrån Johan Glans fått inspiration i Hjälp!

När äpplen faller långt från både äppleträdet och varandra

Nej. Syskon är inte alltid lika eller kompatibla.
Ella kom argt instampandes till mig när jag satt och ammade i går.
"Det går inte att leka med Liv för hon är galen! Jag vill leka vanligt med legohuset men hon ska bara ha med massa konstiga saker, som en kanin som gör självmord och en soptunna som talar spanska."

Växtvärk

Tecken på att mina barn inte är små längre:
Att de inte vrålar och vrider sig som maskar när de är hos frisören, utan i stället frågar om de får stanna kvar själva och jobba (Liv, i går)
Att de inte vrålar och vrider sig som maskar när de ska ta blodprov hos läkaren, utan biter ihop och dessutom säger nej tack till att välja klistermärke efteråt (Ella, i dag).

Taco by me

Från åttiotalsförfestkäk och högstadieåterföreningsbuffémat, till fredagsmysets främsta ingrediens. Jag snackar tacos. Jag snackar det faktum att jag nog käkat fredagstacos i åtminstone ett hem per gata i området.
Vårens minikampanj blir att förnya fredagstacosen, och jag och barnen började med att testa en egen kryddblandning i stället för köpemix. (Vi åt nämligen tacos också i måndags eftersom ... när, vi bara gjorde det, det är väl inte förbjudet heller???).

Kan varmt rekommenderas!!!

Blanda 1 tesked vardera av salt, chilipulver, spiskummin, vitlökspulver, lökpulver och maizena med 1 kryddmått cayennepeppar och 1 matsked vardera av paprikapulver och oregano. Känns det lite blekt i färgen kan man ha i gurkmeja, men jag lovar, smaken var toppen.

Och jag fick definitivt vuxenpoäng för att jag hade alla ingredienser hemma.

Veckans triss i damer - eller kanske ess?

Jag, Jenny och Katrin på Rio Rio i lördags. Notera det ölblöta golvet och mannen i defaultrutig-skjorta i bakgrunden.

Olle.se

Läs om barnens coola kusin Olle, 3, här, OCH i krönikan - punkt.se:s nya maskot! Och här är direktlänk till filmen.

Je m'appelle Harry. Je suis pain.

Jag och Harry har bokat resa till Rivieran. 8-15 april. Killen måste ju lära sig franska.

En annorlunda detox

Kollegan Nanna hade 30-årsfest i lördags och jag såg det som en strålande anledning att partaja lite. Så redan i början på veckan testade vi flaskmatning (inga problem) och tillägg (inga problem) plus att jag tankade ur och frös in mjölk så att jag skulle kunna åka bort en hel weekend. Sen tryckte jag ner mig själv i ett par hållain-strumbyxor och en pushup-bh för att få fason på kroppen och hade förfest med jobbet här hemma vid köksön och amningspumpen med mig ut som en inte-så-chic accessoar (fast den påminner väldigt mycket om en sån där bröööltuta man har på fotbollsmatcher).

Det gick tokbra! Kom hem vid halvtvå och Harry hade inte ens varit vaken under hela tiden jag varit borta.

Så själva partajandet och att vara ifrån honom, det gick finfint. Värre var det att pumpa ur eventuell alkoholpåverkad bröstmjölk hela söndagen, med en liten liten huvudvärk... Men nu är vi igång igen, helt utan men. Jag tänker ju inte genomgå den här proceduren varje helg, men det är bra att veta att det funkar. (Å så var det bra för självkänslan att använda handväska och bygel-bh igen, om nån undrar).

Ett litet steg för mänskligheten, ett stort för Hajpojken

Jag är en sån där slarvig morsa som ibland lämnar mitt spädbarn utan tillsyn på skötbordet. Men det är det slut med nu för plötsligt börjar Harry röra på sig. I dag kavade han sig ett kvarts varv under babygymet, på jakt efter en liten bjällra och en prasslig tygfigur i snöre. Hurra för Harry.

Stor humor, great design

Coola köksprylstillverkaren Alessi har sannerligen vidgat sitt sortiment. Och skulle man tröttna på att ha en liten vindsurfare i toan, så finns två killar i kajak också.

Photo op söker fotograf

Jag gillar min man. Han är snäll, förnuftig, vi kompletterar varann i TP (jag plockar nöje, sport och litteratur, han historia och vetenskap), han kan bygga saker och lista ut hur trasiga elprylar ska lagas med hjälp av en liten mojäng som säger pip, är bra på att städa, äger en inredningsbutik och gör amerikanska pannkakor nästan varje söndagmorgon.

MEN (för att citera Tony Irving). Han fotograferar inte. Visserligen blir jag inte bra på bild, men jag börjar bli personligt förolämpad, och risken är väl att barnen kommer att tro att jag aldrig var hemma, aldrig var med, aldrig upplevde något ihop med dem.

Dessvärre är det ju så att det finns några tillfällen när armarna inte räcker till (för att citera Thore Skogman): när man ska baxa upp bokhyllan Billy på ett takräcke, när man ska klia sig mittbak på ryggen och när man ska plåta sig själv och en tvåmånaders batting på ett naturligt och otvunget vis.

Min dotter: en göteborgare

Tjejerna är ju båda födda i Stockholm. På Danderyyyyyds sjukhus, gubevars. De var tre och fem när vi flyttade hit och e-ade sig igenom ord som kläder, Korsvägen och kräm. Tyckte att spårvagnar var suspekta och att andra barn pratade konstigt.

Efter snart fem år här har dryg-Stockholmskan slipats bort och i precis nyss kom det slutliga beviset på att Livan blivit en stolt Göteborgare.

"Mamma, vad kallas det när en fisk slår en annan fisk?", sa Liv och såg klurig ut med sina lösa framtänder på trekvart i munnen.
"Ingen aning", sa jag, och försökte tänka finurligt. Fiskfärs, fiskbullar?
"Fiskespö".

Hjärteknipande.

Fördelen med en sladdis

Han är en liten ängel, den här killen. Alltså, verkligen. Han äter som han ska, sover som han ska, skiter möjligen lite väl omsorgsfullt, älskar sina systrar och ler som en sol som defaultläge. Han gör det här bebis-hanterandet rätt enkelt: han piper till om nåt är fel. Jag och Håkan har dessutom lärt tjejerna att byta blöjor, så till och med det får jag längta till ibland.

Även den bäste

Fan, i dag var jag bara för mycket Örgryte-morsa när jag åkte och handlade. Lilla dunvästen och lilla Bally-kängan, svarta polon och Nudie-brallan, pilotsolglasögon och hoppelihopp in i XC70:n med chica bebisen som accessoar. Kompenserade det genom att handla blöjor på kupong på Willys och toppa hela showen med att helt sonika köra över blöjpaketet på parkeringen eftersom jag glömde packa in det i bilen. Så kan det gå.

Funkar ridgefiller på pannor också?

Har haft två dagars tung åldersnoja. Det hela började med att jag var och klippte mig i går morses och 1) upptäckte att jag såg hjälplöst trött och gammal ut i frisör-Örjans spegel. Sen 2) blev jag inte riktigt lika nöjd som vanligt. I vanliga fall känner jag mig alltid toppen efter ett besök hos Örjan, han är ljuvlig att gnabbas och babbla med och klipper mig snyggt kort. Men den här gången hjälpte det liksom inte. Plus att jag 3) tappat spänst i pannan, så hela den har halkat ned över ögonen. Och när jag bara aldrig så lite spärrar upp ögonen för att över huvud taget se vaken ut, blir pannan, inklusive ögonbrynen helt rynkiga.

Glädjande nog amningstappar jag inte hår, men å andra sidan 4) hittar jag hela tiden nya gråa hårstrån.

Urdeppigt. Rotade runt bland presentburkar jag fått av mina kompisar skönhetsreportrarna och hittade lite uppstramande Kanebo, Clarins och Dermalogica-grejer som jag glatt och desperat överdoserade i går kväll. Kanske nåt går att rädda...

Och som en brev på posten, bokstavligen, kom inbjudan till 20-årsjubileum av studenten. Så nu måste jag bli rik och smal, rik och smal (quote Tiffany Persson) innan 24 maj.

På menyn i kväll: Chicken à la konditionalis

På sportlovet förra veckan käkade jag och tjejerna lunch på Sjöhistoriska muséet. Våffelbuffé. Satan vad gott. Jag tryckte i mig nästan fyra kardemummadoftande våfflor med massor av sylt och grädde. Tjejerna orkade inte riktigt lika mycket, men vi var alla tre grymt stinna långt in på kvällen och blev inte hungriga igen förrän efter åtta. Och då var det jobbigt att tänka på att ställa sig att laga mat.

"Thaimat!!!!", vrålade barnen, och jag kände att jag var helt inne på samma linje, bortsett från att eftersom Håkan inte var hemma skulle det behöva åka och hämta maten och till och med det kändes för jobbigt. Men ungarna tjatade.

"Okej rå", sa jag. "Ella, om du käkar en Djungelvrål åker jag och hämtar mat."

Det var kanske lite elakt. Men roligt. Vi skrattade så vi vek oss åt hennes miner, hon med. Sedan åkte jag och hämtade maten och tänkte på de fyra villkorade uppfostringsmetoderna som jag lärde mig när jag läste utvecklingspsykologi:

1. Om du äter upp maten, får du en glass
2. Om du inte äter upp maten, får du inte en glass
3. Om du äter upp maten, får du inte stryk
4. Om du inte äter upp maten, får du inte stryk

Löfte eller hot om belöning eller straff, alltså. Ständigt dessa villkor och ultimatum - en mammas bästa vänner. Även om jag enbart håller mig till nr 1.

Baby-handling 101

http://www.webpark.ru/comments.php?id=32088

Veckans...

...bästa köp: Fleece-BH från Houdini. Storlek XL. (Inköpt av Håkan på Tierra, 400 kr, används av mig dygnet runt)

...citat: "Kan ni gå upp nån gång? Jag har varit vaken jättelänge och hunnit läsa hela Bibeln." (Liv i söndags morse. Behöver redas ut, känner jag)

...DVD-session: Munich med Eric Bana, Albert och Herberts julkalender från 1982 med Tomas von Brömssen, Jakten på den försvunna skatten med Harrison Ford

...bästa mat: en saffrans- och tomatsås med kyckling och soltorkade tomater (direktimport från Italien)

...löfte: att gå ned de kvarvarande 4 gravid-kilona med start snarast genom att sluta dricka Fanta och äta barnens lördagsgodis.

Så dom funkar alltså, öronen

Häromnatten när Harry vaknde halv fem och ville ha mat (för ovanlighetens skull) hade Håkan somnat på soffan (inte för ovanlighetens skull). Men precis när vi börjat amma dök han upp. Själaglad och stolt. För Harrys små hungrig-pip hade väckt honom. Trängt genom den stängda dörren till vårt sovrum, tagit sig en trappa ned och överröstat HD-hemmabiosystemet och snarkningarna och nått hela vägen in i aphjärnan på en man som i vanliga fall inte vaknar när jag sparkar på honom stenhårt och skriker i hans öra på extremt nära håll att DU SNARKAR LÄGG DIG PÅ SIDAN.

Det är coolt med beskyddarinstinkter. Men jag skulle fortfarande vilja att han slutar snarka.

Moët och makaroner, del 2

För att fortsätta på Moët-och-makaroner-analogin som mitt liv verkar vara, så stämmer den väl överens med kontoutdraget för i dag, den 25:e januari, också.
Bevis 1: Mirakulöst nog har Försäkringskassan behandlat mitt ärende. Jag har alltså lyckats fylla i alla papper och e-blanketter rätt och får som tack för det 7890 kronor att festa loss på. Dessvärre har CSN slagit till med nån slags betalningshämnd för att jag fick bonus under 2006, så de har drämt till med påläggsavgifter och STRAFF i sann CSN-anda, vilket innebär att de vill ha närmare 2000 kr av mig i månaden i år. Jag planerar kraftig moteld genom att begära nedsättning av betalningsbeloppet, baserat på Försäkringskassans snåla utbetalningar. Fighting fire with fire, som Cardigans-Nina skulle sagt. Klart fall av Makaroner.

Bevis 2: Vi bor i Örgryte och Örgryte är det individuella sporter som gäller för flickor. Handboll och fotboll, utmärkta fostrande lagsporter som jag skulle vilja att tjejerna ägnade sig åt, finns inte riktigt här. Rykten går om att ÖIS ska börja med flickfotboll, men i övrigt är det magert. Vilket har fått som följd att mina tjejer går i dans, akrobatik, klättring och tennis. Så idag rök 4000 spänn från kontot i terminsavgifter. För det får vi, utöver träningstimmar, också hänga i Göteborg Lawn and Tennis-klubbens lokaler även på helger och insupa lite atmosfär om vi så vill. Very Moët.

(Som en liten parentes: nu när jag skulle leta efter nån bra bild på GLTK:s hemsida, noterade jag att de hade listat några hotellrekommendationer för en kommande juniorturnering: Elite Plaza, t ex. Tjena.)

Harry, fas II

Jag är helt fascinerad och förundrad över hur vanlig bröstmjölk kan bygga ett barn. Två veckors hårdtankning och plötsligt upptäcker man att ens barn har fått kontroll över sitt eget ansikte – uppenbarligen byggt muskler som kontrollerar ögonen och ögonlocken, att han kan le lite snett och sött, att han har förmåga att styra handen till att trycka tillbaka nappen i munnen och faktiskt lyckas med det pja, tre gånger av tio eller nåt. Plötsligt fick han ett helt nytt utseende!

Visa mig din matkällare och jag ska säga dig vem du är

Strax före jul byggde vi om i källaren. Vår kåk har en hög stengrund så känslan i källaren är ganska rå och kall. Där kommer aldrig att bli nån gillestuga med öppen spis om man säger så... men matkällare, det är det perfekt för. Så nu har vi en, i norrläge, som just nu är kallare än ett kylskåp, fylld med konserver och Fanta och sprit.

Vi är så jävla lyckliga över den där matkällaren att vi skäms.

I går fyllde jag på med lite nya grejer. Bar ned två flaskor Moët och en trekilos påse fullkornsmakaroner. Care to analyze, anyone?

Amnings-TV: Vi har hela listan

Klockan är 10, Harry sover och jag bestämde mig precis för att faktiskt gå ut i dag, på en riktig promenad med barnvagn och hela kittet. Då blinkade det till och sa krasch och värsta hagelåskvädret bröt ut.

Så jag ändrade mig. För tillfället. Det här är min första riktiga ensamma dag med Harry, men vi mjukstartar nog med att göra det vi gjort hittills, dvs amma framför tv:n.

Där har hänt en del sedan jag satt där senast och glodde. Bra mycket mer tv. Mer skit, förvisso, men mer sevärt också. Med tanke på att jag blev hooked på Lilla Huset på Prärien förra gången så har jag iofs inte jättehöga krav på kvalitet och innehåll, men i alla fall. Här är min topplista över sevärd amnings-tv. Exkl. nedladdat, det får bli en annan lista.

1. Vinterstudion.
Klart bäst. Vi kan väl säga så här: jag är glad att ha fått en legitim anledning att hänga framför tv:n i åttatimmarspass, två dagar på raken. André Pops är samlad och korrekt och jobbet är liksom lagom svårt för honom. Skidskytte i alla dess former är oslagbart spännande och jag är personligen helsvag för längdskidåkningsbisittaren – börjar nästan alltid gråta när han pratar för att hans bror är död. Och Harry verkar gilla sport.

2. Ellen.
Ellen är helt enkelt en lesbisk Oprah med humor och självdistans. Vanliga Oprah är så evangelisk så henne pallar jag inte, Dr Phil börjar också halka i väg åt det hållet och jag har aldrig gillar Leno och gänget.

3. Tredje klotet från solen.
Troligen den roligaste dagserien there is. Lyckas man dessutom pricka in ett block med Tredje klotet, Will&Grace och That's 70's i en följd så kan man gå och lägga sig på kvällen med en känsla av helhet.

4. Sammanfattningen av Gomorron Sverige.
Det som på morgonen är ett jävla dravel med omtugg och småtrötta intervjuer åldras väl för att framåt eftermiddagen vara en skarp på-kornet-mix av dagens ämnen. Det + kvart-i-fem-ekot och jag kommer att kunna vara verklighetsförankrad genom den här mammaledigheten.

Så startar man en förlossning

Tredje försöket och nu har jag kommit på vad som sätter i gång värkarna.
Inte champagne, inte fetaost, inte sex - utan en härlig cocktail av rea på Coop Forum, planlös shopping på Ikea samt akut tandläkarbesök inklusive bedövning.

För det var vad jag pysslade med när lillebror plötsligt påpekade att han var på väg, fyra dagar i förtid.

Och sen gick det undan, fem timmar från första värkkänning och årets första racerförlossning på Östra, enligt barnmorskan, som var helt underbar under den en och en halv timma vi hade med henne att göra.

Och det var grymt mycket skönare att hinna hälsa på barnmorskan, bli inskriven och föda i en säng, än som med Livan, att få höra "Här blir det barn!", bli inknuffad på första bästa förlossningssal och sen föda på golvet.

Jag är helt enkelt skitbra på att föda barn. Synd att det var sista gången.

Pyjama headcount

I huset på Torsbogatan i Trollhättan, där jag är uppvuxen, hände det varje dag att nån vuxen bad en duka, och så öppnade man tallriksskåpet och frågade "Hur många är vi?". Det kunde lätt diffa mellan fyra (pappa jobbade sent, syskon var och tränade eller hemma hos kompisar) och fjorton (alla hemma, plus kompisar, pojkvänner och annat löst folk).

Vi är ju bara fyra (snart fem) i grunduppställningen här på Laboratoriegatan, så än är det överblickbart. Men i jul har frågan ändå dykt upp allt som oftast och så står man där och räknar på fingrarna. Vi var 16 på julafton, t ex. I dag, 2 januari, har alla inneboende flyttat ut, men i stället har det börjat dyka upp små pyjamasklädda barn i olika storlekar och antal. Dubbelluftmadrassen står ständigt framme. Deras dygnsrytm är helt ur fas. Men frukost ska de ha, så det är väl bara att masa sig upp och räkna in dom och börja duka.

Men jag har fått frukost på sängen!

Saker man inte ska säga till en yrvaken kvinna i vecka 38

"Oj, du verkar ha fått blod på nattlinnet"

Verkligen osmart – jag for upp (nja...) och hann få skräckfilms-oväntade-missfalls-tankar i huvudet, innan jag förstod att jag hade rivit mig själv på axeln. Hur nu det gått till.

Sömntjuvar – vi har hela listan

Fascinerande. I vanliga fall kanske jag sover sex timmar per natt – nu blir det tio utan några som helst problem. Visserligen är dessa tio timmar inte helt högkvalitativa. Det finns en hel del som stör nattsömnen just nu. Här är listan:

1. Håkan snarkar – antagligen vårt största relationsproblem. Jag ber honom att lägga sig på sidan (för det hjälper) men då fular han och vrider bara huvudet, och tror att jag inte ska märka nåt. Vilket jag inte gör, eftersom jag är så satans närsynt
2. Jag försöker vända på mig – ett moment som antagligen väcker alla i hela huset, inkl bebisen i magen, möjligen grannar också
3. Akut andnöd – har haft gravidnästäppa i två månader, men nu verkar den ha utvecklats till en traditionell bihåleinflammation. Otrivin krävs
4. Tillfälliga besökare – Katten Bio bor här just nu, och har börjat dyka upp mitt i natten och buffa och spinna. Oklart vad han vill. Han ligger illa till just nu för övrigt, för han bajsade på min ljusa Kasthallmatta igår. Och Liv dyker också upp emellanåt och flätar in sina sjuårsarmar och -ben i våra.
5. Drömmar – det verkar pågå en skafferirensning i min hjärna.

Tur att jag är ledig på dagarna. Skulle aldrig orka annars.

Sofia i siffror

21
Antal dagar kvar till förlossning
98
Mitt urusla blodvärde, som innebär att jag måste äta två-om-dan av Niferex, som ser ut och smakar som blod, vilket bara får mig att tänka på de äckligare avsnitten av Dexter.
59
Kompisar på Facebook. Fast en vet jag inte riktigt vem det är, om sanningen ska fram.
-5.25
Så närsynt är jag på båda ögonen, vilket innebär 1)att jag inte går en meter utan glasögon eller linser 2)nästan alltid lägger på minnet vart saker och ting ligger, för säkerhets skull och 3)att jag ändå inte ser speciellt dåligt jämfört med många av blindstyrena på mitt jobb. Eller Strindberg.
4
Antal syskon jag har
212725
Telefonnumret till min gamla lägenhet på Lilla Munkebäcksgatan där jag bodde typ 1993-95.

Hit me baby

Kolla mage-filmen! Jag har gjort den själv!!!!! Lite kvällsdisco i åttonde månaden. Alltså för ett tag sen. För att begripa bättre kommer här två ledtrådar: filmen är tagen ovanifrån. Och bulan på mitten, ja, det är min navel.

Idolskadad

Kidsen hade dansuppvisning i lördags. En helt obegriplig historia som hette "Jakten på Jultomten" men som också inkluderade små bedårande ägg i balettkjol, prinsesstårtor i balettkjol, lite pirater och ett gäng hiphoppare som gjorde en städdans med dammvippor. Liv var kompass och Ella skattbärare. Jag kan inte direkt återberätta handlingen.
De repeterade på fredagen, och på lördagen var det dags för första föreställningen. Innan den sa Liv:
– Det gick inte så bra på träningen, tror du att jag får vara med i finalen?

Snoppar och bullar

I går kväll ringde Sifo. Jag gillar Sifo och ställer nästan alltid upp när de ringer och vill veta vad jag tycker, men i går var det lite stressigt - jag hade just hällt ned 1,9 liter mjöl i en saffransbulledeg och stod med elvisp i vänsterhanden. Och rörde sås med högerhanden. Samt att ugnen precis började pipa i bakgrunden om att kycklingen som fanns där var klar. Och att jag borde ha hämtat Ella hos hennes kompis för 20 minuter sen. Men jag klämde glatt fast luren och sa ja, visst, ask away.

Sifo har börjat klumpa ihop sina uppdrag. Det märktes tydligt denna gång. När jag hade angett att jag nog skulle rösta på folkpartiet om jag hade röstat idag (Uppdrag: Väljarsympatier) så fick jag ange min årsinkomst och utbildningsnivå (Uppdrag: ta reda på inkomst relaterat till akademisk utbildning). Sedan kom frågor om Apotekets öppettider, sortiment och tillgänglighet (Uppdrag: vill svenska folket att dygnetruntöppna drugstores i varje gathörn?).

Sedan följde tre outhärdliga minuter med frågor om min partners erektion och snoppstorlek. Kunde jag bedöma den på en skala 1-5? Kompenserar storlek ev brist på styvhet? Hur nöjd var jag på en skala 1-5? VEM vill veta? Halvvägs igenom samtalet började jag misstänka att Angela på Sifo hittat på frågorna själv och tänkte slänga på luren, men jag är en trogen medborgare jag.

Och dessutom tänker jag på statistiken. Och vad jag ser fram emot att läsa om resultaten: att välavlönade folkpartister i Örgryte är mer nöjda med sin partners snoppstorlek än, låt oss säga, lågutbildade socialdemokrater i Nacka? Eller att styvhetskrävande kd-anhängare i Småland vill ha nattöppna drugstores? Riktigt spännande.

(Och ja, lussekatterna blev bra, jag gjorde typ bullar med mandelmassa och russin i, vansinnigt goda. Och såsen med - grädde, Bongs flytande köttbuljong och fransk senap, busenkelt.)

Bubbel trubbel

Jag har förresten 24 dagar kvar till ETA, eller BF, som det ju heter i bebisleveranssammanhang. 11 januari. Om det inte vore för det faktum att jag VERKLIGEN vill ha en januari-bebis, så skulle jag göra allt för att den skulle ploppa ut på direkten.

Börjar dessutom bli lite vårdslös. Drack bubbel och åt mögelost i går, liksom i fredags. Och i lördags, nu när jag tänker närmare på saken. Arrestera mig, tvångsförlös mig! Nä, men allvarligt: jag är ingen ond, oansvarig och okunnig trashmorsa som inte vet att man ska hålla sig från spånken och listeriahärdarna. Ost och bubbel är det bästa jag vet och jag vill bara belöna mig själv lite för jobbet jag gör, dvs kånkar runt på 13 extrakilo med svullna fötter, uppluckrade fogar och en satans sexveckorsförkylning. Job well done, bring on the Taittinger!

Första dagen som mammaledig

Jag insåg i går att jag inte kommer att behöva ställa klockradion på över ett år. Lycka och lugn for genom kroppen. I ett års tid ska inte P1:s 6-nyheterslöp vara det första jag hör, och jag slipper få stressmagknip när ingen har gått upp när man hör Ugglan, alltså Vetenskapsradion kl 06:35. Hurra på nåt vis.

Men inte så jäkla mycket hurra när ingen vaknade över huvudtaget förrän närmare halv åtta. Lik förbannat stod jag där med magsyresmak i munnen och packade gympapåsar och försökte skriva läsligt i kontaktböckerna och sjasade ungarna ut genom dörren strax före åtta.

Åtgärd: få Håkan att vakna av sig själv på morgnarna. Kan en 44-åring lära sig det, efter 12 års förhållande med en morgonfascist som projektlett allt från havregrynsgröt till kaninmatning? Eller ska jag helt enkelt lägga över det på Ella, 9?