Re: snömos

Jaha, dom säger att man blir mosig i hjärnan av att amma. Visst, jag glömmer Harry i bilen, kör över blöjpaket och blandar ihop tjejernas namn, kläder och fröknar.
Men jag har aldrig varit så nytänkande som nu. När jag sitter och ammar (och tv:n är avstängd) ploppar allt möjligt upp i huvet: lösningen på sega gamla problem, smarta sätt att hantera vardagen, gamla minnen, borttappade kunskaper, framtida affärsidéer, snygga formuleringar. Och har det en gång börjat så bara fortsätter det. Jag är så jävla nöjd! Tänk om man kunde vara sån här på jobbet! Eller ännu hellre, tänk om jag kunde livnära mig på att bara sitta i soffan och tänka.

Vadå, pappa gör ju så?

Harry kompenserar sin begynnande flint med fake-skägg i sand.

Badpremiär!

...vilket för Harrys del sammanföll med rullning från rygg till mage. Skitbra om man vill äta sand.

Smarholmen smakar gott.

Mors dag = min dag

Blir alltid lika överraskad när jag kommer på att jag kan bli firad på Mors Dag. Utnyttjade det till fullo i söndags: sovmorgon, frukost på sängen, ligga i badet, lunch&middag tillagad av Håkan. Fick en torkvinda. Och väcktes av en fyra man stark tonsatt fingerdockteater.

Alice, Ella, Liv och Noah samt Örgrytes största privatägda samling fingerdockor.

"Vad gör du nu för tiden?"

Var på gymnasieåterträff i lördags. KUL! 15 pers var vi, och upplägget var perfekt: det enda vi gjorde var att prata om oss själva. Laget runt, alla fick berätta sitt livs historia. 20 år på 10 minuter typ. Här är några av de mer minnesvärda citaten:
"Ett av mina barn levde på enbart bröstmjölk tills han fyllde tre. Sen började han dagis och fick en chock över att andra barn åt med kniv och gaffel."
"Och så gifte jag mig med en isbrytarkapten, men efter ett tag upptäckte jag att isbrytarkaptener inte riktigt är min stil."
"Nästa månad ska jag resa runt i övriga Asien - Ban Ki Moon har lovat mig att ställa upp och följa med."
"Det är klart att det inte ser så bra ut på cv:t att ha suttit i fängelse, men en del arbetsgivare tycker att det tyder på att jag har en stark personlighet."

Ungefär då hade mina bröst vuxit inte bara utåt utan också uppåt ur både bh och skjorta, så jag tackade för mig och drog hemåt. Även om jag kände att jag kunde suttit kvar och låtsats vara 18 igen ett bra tag till.

Jodå. Längst fram i mitten, men solglasögon på.

Bara några ögonblicksord

Fredagkväll. Barnfamiljs-ro. Ungarna leker ute i trädkojan i bästa Dawsons Creekstajl med söta grannpojken Noah, Håkan och jag står i köket och gör tacos och hinner prata, om kreativitet, om boken jag skulle vilja skriva, om vad man ska göra med sitt liv, medan Harry stilla somnar och tiltar åt sidan i barnstolen. Gräsmattan är nyklippt, solen skiner, det allergikliar bara lite i ögonen och sen, efter maten, ska jag läsa Mons Kallentofts Midvinterblod och den verkar BRA. Och guacamolen jag just gjorde blev nåt så vansinnigt god. Bliss.

Hairy Harry. Not.

Mitt hår mår toppen just nu; inte ett spår av amningshåravfall här inte. Men Harry däremot har börjat tappa håret. Tack och lov gav en snabb googling på "bebis +tappa hår" vid handen att det är fullt normalt under första halvåret, inte minst hos bebisar som föds med färdig frisyr - i Harrys fall tuppkam. Det beror på att den överdos av könshormoner som bebisen fått av sin mamma under graviditeten sakta tar slut och då tappar man också håret (Aha! Detta förklarar ju faktiskt varför flintskalliga karlar måste förstärka sin sex appeal med penisförlängande cabbar!) Inget kan man göra åt det. Det är bara att vänta på att nytt hår växer ut - enligt nätartikeln ofta en helt annan sorts hår, med annan färg på. Och nu när jag tittar närmare glittrar det av små blonda hår på skulten på honom. Spännande.

(Ella frågade faktiskt i förra veckan varför det bara är gamla gubbar som har bil utan tak.)

Barnkalas 101

Vilken morsa som helst kan konstatera att det krävs inte bara tålamod utan också högskolepoäng i pedagogik, outsinlig entusiasm, en låda Kleenex och ett stort mått fantasi för att ro hem det perfekta barnkalaset. Eller vilket jäkla barnkalas som helst, för den delen. Jag (som anser mig ha allt ovan) får fortfarande en lätt klump i magen när barnens födelsedagar närmar sig. Vi har testat allt, från svindyra förskräckliga köpekonceptet Lek&Buslandet till hemma-Singstar-kalas med efterföljande fylleslag för föräldrarna vid köksön. Och det spelar ingen roll - det är alltid nån som börjar lipa, tycker att det är äckligt godis och säger det också, får tråkigt efter en halvtimma eller säger saker som "Nästa gång jag är här på kalas vill jag hellre ha marängsviss" (och nä, Gustav, det blev ingen nästa gång för dig, nu vet du varför).

I helgen var det dags igen (Ellas 10-årskalas) och äntligen kom jag på den bästa lösningen: delegera allt till Håkan. En prövning för både mig och honom, men det blev bra. Elva tjejer, femkamp utomhus, korvgrillning och strutfotboll. Visst, Livan ramlade ned från ett träd och började gråta, häxvrål i godispåsen var väl ingen hit och strutfotbollsstrutarna hade lite för stora resårband, men det bästa var att JAG inte behövde bry mig så värst.

11 kalasbrudar på Stora Torp

Mat? Naaaaa, jag är skeptisk

Sjögrön, the new black

Redan innan Harry föddes sa jag att han skulle bli en turkos bebis. Och det blev han. Svårt att undvika i det här hushållet. De nya Shampoodle-kläderna han fick av flickorna i Drinkar&Män plockar inte bara upp färgen på hans (och mina och Livs) ögon (som det heter), utan också glasmosaiken i köket, mina favvokoppar från Saga Form, alla 50-talsplastbyttor från den där lilla källarbutiken på Östra Larmgatan, min träningsbehå, svärmors enda snygga plastmatta av de sju hon tvingat på oss, min Clean Warm Cotton-parfym, handdukarna jag fick ärva av Clara efter att hon målat om i badrummet, badlakanen jag fick av Anna Simme och hennes 11 kompisar som tack för att de fick sova över här efter Robbie Williams-konserten och en Twiggy-klänning jag köpte på Oasis i London 1997.

Samtidigt, i en annan del av världen

I går var det branschens stora firmafest, Guldbladet. I år var jag inte på plats, men 28 info-sms och ett antal fylle-mms från kollegerna gav en lätt känsla av live-uppkoppling.
Hittills har jag svarat ett rungande och eftertryckligt NEJ när folk frågat om jag saknat jobbet, men kollegiala fyllor, festligheter och prisutdelningar… detta tillhör onekligen det skojsiga.
Men resten. Själva jobbet. Nä. Det saknar jag inte än.

Kul på jobbet: snorfulla prisvinnar-kolleger med slips på fel ställe, stulna bandanas och minibarsprit på Monas rum kl 04:15.

Bye bye hönsmamma, hej hej trashmorsa

I går var jag på bebisbrunch med nio andra mammor med knattar i ungefärlig Harry-storlek. Bekantas bekanta-mammor som oberoende av varandra skaffat barn ungefär samtidigt – ett nog tydligt bevis på rådande babyboom.
Vid 12-snåret var det nån som frågade mig om jag hade nån tid att passa. Lite för snabbt svarade jag:
"Nej, mina stora tjejer får klara sig själva hemma, men klockan tre ska jag på vinprovning."
En förskräckt förstagångsmamma som jag aldrig träffat innan tittade på mig och sa:
"Nu låter du som Tabita i Mia och Klara."

Lika som bär

Typisk sjuåring med för åldern typisk tandrad, samt Svamp-Bob Fyrkant.

Fab 4

"Håkan har massa systrar va?"*, sa en av mina kompisar en gång. Som beröm. Killar med många systrar blir nämligen bra karlar – de lär sig att förstå kvinnor, vilket om inte annat kommer väl till pass vid raggning på krogen et c.
Harry kommer naturligtvis att blir världens bästa karl så småningom, med tvärkoll på alla kvinnliga egenheter och hemligheter, eftersom han som referensgrupp har inte mindre än två systrar och två mostrar, och utöver dem det här gänget:

Gudmor Clara, gudmor Lotta och mina brorsors flickvänner Helena och AnnaSara

*(Och om nån undrar: Nä, Håkan har inga syskon över huvud taget. Han är undantaget som bekräftar regeln, den felande länken, eller ja.... helt enkelt en slump hela han)

Hemingway hade också klänning som barn, se hur det gick

Så blev han döpt då, den lille skrutten. I liten fransk kort dopklänning, något som svärmor hade svårt att förlika sig med. Dopklänningar ska tydligen vara långa. Vilket jag skiter helt och fullt i för jag vill inte spöka ut mina barn i ryschpysch och blåa sidenband. Hundar och spädbarn ska man inte ta på larviga kläder, då skäms dom. Och deras mammor.

Lagom ryschig och nydöpt - Harry Patrik Johannes

Kolla den rumpan II!

På mitt gym får man en present om man tränar två gånger i veckan i tio veckor. Det lär vara en vattenflaska eller nåt lika meningslöst, men själva disciplinprincipen funkar på mig. Tre veckor, sex träningspass - och minus 4,5 kg!

Dessvärre kan jag redan nu flagga för att nästa vågkoll kommer att ge ett bakslag: Det blev oerhört mycket tårta och italiensk buffémat över efter Harrys dop i går. Och man kan ju inte slänga sånt.

Kolla den rumpan!

Levi's gör jeans i storleken 6M. Kan det bli annat än helt bedårande? Finns på Harrys blöjbak och på Ellos.se för 295:-. Jag fick dessutom sex par grillbestick av tvivelaktig kvalitet på köpet. Skynda fynda.

Kärlek, nu också i jordgubbssmak

Liv kom precis hem och förklarade att hon var så glad att det pirrade som läsk i kroppen.
"För i dag har jag blivit ihop!"
Det visade sig att hon skickat en lapp till Filip med kryssalternativ, och han hade kryssat JA. Jag kunde inte hålla mig utan frågade vad man gör när man är ihop.
"På lektionen skickar vi lappar när fröken inte ser, och på rasten leker vi smyckesbutik. I dag gjorde jag ett par örhängen av maskrosor och Filip gjorde en stilig slips".

Dagens middag, tillägnad Filip.

Förlåt Skatteverket

Om det är fel i deklarationen så beror det på Harry.

Munmetoden

Bra saker in: fingrar, nya tuggnyckelknippan från Nûby
Mindre bra saker in: filt (rysning), badskum med grapefruktsmak (gott men ingen succé för ph-värdet)
Bra saker ut: viktiga åsikter, dock lite svåra att förstå, en och annan sång
Mindre bra saker ut: dreggel och kräks

Lovdag

Klämdag, Håkan jobbar, Ella har halsfluss, Liv är ute och säljer muffins med Andrea. En bra dag för tågbanebygge!