Tjejträff

I april fick förresten Harry hänga med morföräldrar och mostrar på gassiga Rivieran! Schysst. Nästa resa dit är redan inplanerad i augusti/september.

Tove, jag med Harry i fransk paraplyvagn, mamma och Sara.

Restaurangtips

April har varit en kanonmånad, med skidsemester, Frankrikeresa, toppenfint väder och gott om tid att njuta. Här är två restaurangtips, och med tanke på hur sällan jag äter ute numera så var det här verkligen två fullträffar:
Lammet & Grisen i Sälen: Ett helt makalöst koncept med filébuffé (AYCE) i ett fult tegelhus strax bakom en snövall. Man äter i tre omgångar - först lamm, sedan fläsk, sist ox, och till varje filé finns ett specialdesignat buffébord med helt makalösa tillbehör. Barnen har utöver det ett eget buffébord med kids-höjdare som kycklingspett och majs, plus ett välinrett lekrum så att mammorna och papporna (i det här fallet Håkan, jag, Jens och Christina) kan äta i fred. Jag älskar när nån har TÄNKT! Ytterligare plus för fantastisk vinlista och en sån där gripklo-nallespelmaskin med vinst varje gång. Enda nackdelen är att "Lammet" bara finns i Sälen och på Öland, och där är man ju inte varje dag.

Liv och Andrea har gripkloat till sig några lamm och några grisar.

Auberge St Donat på Rivieran: Det här lunchhaket kallas allmänt för Buskrogen av svensk-kolonin, och så mycket finess är det inte med utanpåverket. Ingen meny, halvsjavig uteservering, smålortiga gäster och bestick och tallrikar som mest verkar ha hamnat på bordet mer än dukats fram. Men vilken mat! Det enda man väljer är om man vill ha rött eller rosé att dricka, sen är det bara att äta det som serveras. När vi var där bestod menyn bland annat av lamm och sniglar. Notan för fyrarätters med vin var €14, vilket är galet billigt.


Mamma försöker att inte vara med på bild på Buskrogen.

Möjligen med undantag för den här killen

Nej, jag är av den bestämda åsikten att Harry inte är ett jinxat y-namn. Ni vet, Conny, Ronny Benny, Tony och Johnny. Och Sonny. Och Jerry. Harry är nåns snälla morbror, medan de andra namnen snarare är bomber på väg att detonera.
Jag var hos frisör-Örjan i dag och han konstaterade, lite förvånat, att hans polare från fel sida vägen i Högsbohöjd i början av 70-talet alla hade haft y-namn ... och att de få av dem som faktiskt lever i dag sitter bakom lås och bom. Förutom de som limsniffat så kraftigt att de inte ens minns vad de heter.

Tillägg

Och jag tänker inte slänga ut Laminosarna ännu, förresten. Det är de alldeles, alldeles för sköna för. Även om de tar plats.

Nosskire Vil

Ännu ett bevis på att Livs hjärna är helt bakvänd: I går skulle hon lösa en rebus med en bild på ett smörpaket + en gås. Rätt svar enligt Liv: messmör.

När bra nog är bra nog

Vi hade ju gett bort, slängt eller sålt varenda barnpryl lagom till att jag blev gravid med Harry, så jag har varit grymt tacksam för alla de grejer som snälla vänner låter oss låna. Resten har jag köpt nytt eller begagnat på nätet, allt för att undvika den kvävande panikkänsla som drabbar en när man besöker en Babyproffsen-butik. Pengarna liksom promenerar ut ur plånboken alldeles av sig själva där... Men i veckan blev det i alla fall en liten tripp till Ikea för inköp av badbalja och barnstol. Ikeas klassiker Antilop kostar 99 kr och så mycket smidigare än klumpiga tådödaren Stokke som vi snubblat och svurit över i åratal. (Stokke-stol och Lamino, det är ungefär samma princip: man måste ha ägt ett par stycken för att inse att de egentligen bara tar en massa plats. Men de ser ju bra ut i lägenhetsannonsen och är ju kvalitetsmarkörer, gubevars)

You – not so much

Reklamkillen som tyckte att det var skojsigt och lite tokigt kaxigt att flyga propellerplan med banderoll med texten "Gröna Lund 125 år - originalet" över Liseberg i går på premiärdagen ... nja, jag vet inte. Pengarna rätt i sjön om du frågar mig. Som om Liseberg och Grönan ens går att jämföra. Grönan är ju bara ett skrikigt tonårsspäckad låtsastivoli, knappt snäppet bättre än ett kringresande barnensdagssällskap. Men den där banderollen tyder ju på att stockholmare tror att folket som går på Liseberg på premiärdagen skulle tänka att näe, det här var ju toktrist, man kanske skulle ta och gå på Grönan i stället. Big mistake. Huge.

Själv ska jag strax promenixa ned och köpa två guldpass à 1245 kr till kidsen för jävlar vad vi ska hänga på Liseberg i år. Så blir det när man har Norra Europas bästa nöjespark som sin kvarterslekplats och ett oändligt antal eftermiddagar att förvalta. Och Gröna Lund i år? Nä.

Onsdagar 21:00: Krystdags i två kanaler

Onsdagar är härliga tider för oss förlossningsbesatta. Tv4 Fakta och Sveriges Television kör sina respektive barnbördsdokumentärer SAMTIDIGT. För att få ut mesta möjliga av det bör man börja med Tv4 Faktas amerikanska riskförlossningar. Typiskt case: Slöögd diabetessvullen 19-årig trebarnsmorsa sitter upprätt i en säng och säger släpigt men, märk väl, fortfarande i helt normal samtalston: "It hurts so bad, I can't take it anymore, I've decided to go for a caesarian", och sen draaaaar läkarna ut en lika slöögd diabetessvullen jättebebis på minst 5 kg ur magen på mamman som ofelbart döper barnet till LaKeysha Mae medan den fjuniga pappan står bredvid och ler imbecillt i bakåtvänd keps.
Vid det laget i onsdags var jag i upplösningstillstånd över att det inte skriks nånting och att man uppenbarligen inte kan sticka in näsan på en amerikansk förlossningsavdelning utan att bli epiduralbedövad från topp till tå. Jag satt och studsade i soffan och sa: "Är det bara jag som avgrundssvrålar och bits när jag föder barn? Gör inte andra det?".
Håkan slogs lugnt över till SVT:s barnmorskorna och vi hamnade rätt i svenska rejäla och högljudda krystvärkar och blivande mammor som tacklar smärtan med en aning lustgas och resten urkraft. Ordningen återställd.

Äpplet och päronet

Hur kan en unge som bokstavligen badat i min genpool i nio månader komma ut och enbart se ut som sin far? Mystiskt.

Håkan och Harry i Sälen – Håkan i sitt 100 år gamla underställ och Harry i sin Guantanamo-inspirerade Molo-stass (lån från Vera)

Lotta och Alfred och barnstolspremiär

Äntligen lite ordentlig lattemorsa-verksamhet i vårsolen! Lotta, hennes lille Alfred, 6 veckor, jag och Harry barnvagnade oss upp till mini-zoovåffelstugan vid Delsjön, åt sillmackor och drack kaffe. Fint på ett ursprungligt vis. Ungefär som 4H-gården i Solna som jag jämt var på när jag var mammaledig i Stockholm. Harry testade barnstol och jag försökte få kaféägaren att överta våra kaniner men han bara skrattade.

Harry trivdes i upprätt läge!


Lotta (som ser exakt likadan ut som hon gjorde när vi pluggade ihop för 18 år sen...)


och lille söte Alfred!

En Suède, on dit badmössa

Det är något väldigt aphjärne-roligt med badmössor. Särskilt på Rivieran. Här är mina två bästa badmösse-moments:

Kicki Norman i rosa badmössa inköpt i Cannes, en bra bit in i "Vi dricker på varenda bar mellan busshållplatsen och huset"-rundan, Juan-les-Pins, 2004. Har för mig att badmössan var lite dyr och extra vadderad. Så fin! Tyckte både vi och bartendern.

Min syster Tove iförd en av sina 9 nya badmössor av märket "Forever", inköpta på marknaden i Ventimiglia i april i år för 3€. Att det var kvar en platsring inne i badmössan var bara ännu roligare. Och att det tydligt stod på paketet att badmössan var "waterproof" också.

Jag vill alltid vara på Rivieran! I badmössa.

Renovering från tå till topp

Såja. Nu är fötterna fixade och vårfina av en tystlåten, bastant och lagom hårdhänt kvinna på Scholl. När man inte riktigt har nått ned till hälarna sedan i somras så behövs det sån hjälp.
Sitter och viftar med tårna i vårsolen och inser att meningen med livet, jo den har jag koll på. Men att jag fortfarande undrar varför Biotherm har glitter i sin fotkräm?

Två nyanser av brunt

Ammade framför tv-shop i morses som hårdlanserade mineralfoundation. Och tydligen funkade det, för senare på förmiddagen stod jag plötsligt och blev provsminkad av en oh så ambitiös i.d. bareMineral-expertsminkös i en butik på Kungsgatan och la sen glatt närmare 700 spänn på borste och pulver.
Inte förrän jag fick syn på mig själv i en spegel i kaffekön på da Matteo Torrefazione insåg jag att hon bara buffat halva mitt ansikte. Ena halvan flawless perfection, andra lite lagom rödblank riviera- och Sälenbränna.
Och efter två timmarslunch mot da Matteos solvägg vet jag nu också att SPF:en i I.D.-sminket funkar. Satan.