Saker Seija säger

Min och Harrys BVC-tant är rolig. Det tar några gånger innan man förstår hur hon resonerar, men har man väl klivit in i hennes universum så är allt begripligt och enkelt.
"Underbart! Nu är Harry tjockare än han är lång", utbrast hon senast. Med den menar hon att lille spet-Harry nu har fått lite ordning på proportionerna. Han har nämligen lyckats arbetat sig upp över 5 kg. Det innebär äntligen smilgropar på armbågarna och härliga dubbelhakor och såna där fantastiska lårveck som är underbara på bebisar – men inte fullt lika underbara på mamman.

Samtidigt som Peter LeMarc går av SITT skift

...känns det som att jag aldrig gör det. Ett dygn är 24 användbara timmar. Sover gör man när man hinner.
23:41 i går kväll: Håkan bakar kanelbullar och lödkolvslagar en trasig bil-dvd-sladd. Sofia är på väg ned i tvättstugan. På Västfronten intet nytt liksom.

Påsk = begreppsförvirring

Är det på skärtorsdagen eller påskafton som barn ska vara påskkärringar? Och ska dom dela ut brev utan att förvänta sig nåt tillbaka, eller ska de förvänta sig godis? Nåväl, kidsen är ute nu och driver på gatorna i Örgryte, Håkan jobbar, vi städade i går, Harry roar sig med att testa att sitta, och jag har löst både den medelsvåra och den svåra sudokun i GP, plus att parabolen blåst ur fas, så nu har jag inget att göra. Glad påsk.

Dagens bildgåta

Jag direktbloggar - men varifrån?

Högt och lågt

Nyss i badrummet, mitt i tandborstningen, löste Liv bland annat Palestinakonflikten och motsättningarna på Nordirland.
"Jag tycker de ska kompromissa", sa hon, "och turas om vilken Gud man ska tro på. Vartannat år."
Så spottade hon och sa:
"Vet du, förut såg jag en pojke på tv som kunde jonglera med glasstrutar utan att glassen åkte ur."

Obligatorisk badbild

Undrar hur många såna här bilder som har tagits (fast ingen så här söt naturligtvis)?

Livmoder 2.0

Kära Natacha Peyre

I dag skriver jag så här på min blogg:
"Är jätteförkyld och det blåser snöstorm. Gick i alla fall upp kl 7 och packade gympa- och tennispåsar, åkte i alla fall till Freeport och kollade på gardintyger bara för att slippa se alla dammtussar som ryker omkring hemma. Hade egentligen tänkt börja mitt nya liv och träna grundligt i dag men orkar ju knappt andas, så det får bli senare i veckan. Annars inget nytt, har blivit kräkt på och bytt massa bajsblöjor. Middag troligen köttbullar och makaroner eftersom jag inte har nån fantasi längre."

I dag skriver Natacha Peyre så här på sin blogg:
"Vi kommer iallafall att åka till LA i maj och kolla med boende och gå på lite möten.
Tills det ska jag ha tagit körtkortet, vara klar med min hemsida, plåta, förminska brösten och tusen saker till. Hur ska jag hinna med allt..:( Och på det ska man träna, hålla bloggen vid liv, vara en bra flickvän och inte glömma sina vänner. Men men, det finns inget som är gratis här i livet. Vill man något så får man kämpa."

Jobbigt Natacha.

Suicidala kaniner

När jag googlade "suicidal bunny" för att hitta en bild till förra inlägget, fick jag överraskande många träffar. Men det berodde ju förstås på den makalösa boken "The Bunny Suicides" av Andy Riley. Här ett par smakprov. Och så förstår man varifrån Johan Glans fått inspiration i Hjälp!

När äpplen faller långt från både äppleträdet och varandra

Nej. Syskon är inte alltid lika eller kompatibla.
Ella kom argt instampandes till mig när jag satt och ammade i går.
"Det går inte att leka med Liv för hon är galen! Jag vill leka vanligt med legohuset men hon ska bara ha med massa konstiga saker, som en kanin som gör självmord och en soptunna som talar spanska."

Växtvärk

Tecken på att mina barn inte är små längre:
Att de inte vrålar och vrider sig som maskar när de är hos frisören, utan i stället frågar om de får stanna kvar själva och jobba (Liv, i går)
Att de inte vrålar och vrider sig som maskar när de ska ta blodprov hos läkaren, utan biter ihop och dessutom säger nej tack till att välja klistermärke efteråt (Ella, i dag).

Taco by me

Från åttiotalsförfestkäk och högstadieåterföreningsbuffémat, till fredagsmysets främsta ingrediens. Jag snackar tacos. Jag snackar det faktum att jag nog käkat fredagstacos i åtminstone ett hem per gata i området.
Vårens minikampanj blir att förnya fredagstacosen, och jag och barnen började med att testa en egen kryddblandning i stället för köpemix. (Vi åt nämligen tacos också i måndags eftersom ... när, vi bara gjorde det, det är väl inte förbjudet heller???).

Kan varmt rekommenderas!!!

Blanda 1 tesked vardera av salt, chilipulver, spiskummin, vitlökspulver, lökpulver och maizena med 1 kryddmått cayennepeppar och 1 matsked vardera av paprikapulver och oregano. Känns det lite blekt i färgen kan man ha i gurkmeja, men jag lovar, smaken var toppen.

Och jag fick definitivt vuxenpoäng för att jag hade alla ingredienser hemma.

Veckans triss i damer - eller kanske ess?

Jag, Jenny och Katrin på Rio Rio i lördags. Notera det ölblöta golvet och mannen i defaultrutig-skjorta i bakgrunden.

Olle.se

Läs om barnens coola kusin Olle, 3, här, OCH i krönikan - punkt.se:s nya maskot! Och här är direktlänk till filmen.

Je m'appelle Harry. Je suis pain.

Jag och Harry har bokat resa till Rivieran. 8-15 april. Killen måste ju lära sig franska.

En annorlunda detox

Kollegan Nanna hade 30-årsfest i lördags och jag såg det som en strålande anledning att partaja lite. Så redan i början på veckan testade vi flaskmatning (inga problem) och tillägg (inga problem) plus att jag tankade ur och frös in mjölk så att jag skulle kunna åka bort en hel weekend. Sen tryckte jag ner mig själv i ett par hållain-strumbyxor och en pushup-bh för att få fason på kroppen och hade förfest med jobbet här hemma vid köksön och amningspumpen med mig ut som en inte-så-chic accessoar (fast den påminner väldigt mycket om en sån där bröööltuta man har på fotbollsmatcher).

Det gick tokbra! Kom hem vid halvtvå och Harry hade inte ens varit vaken under hela tiden jag varit borta.

Så själva partajandet och att vara ifrån honom, det gick finfint. Värre var det att pumpa ur eventuell alkoholpåverkad bröstmjölk hela söndagen, med en liten liten huvudvärk... Men nu är vi igång igen, helt utan men. Jag tänker ju inte genomgå den här proceduren varje helg, men det är bra att veta att det funkar. (Å så var det bra för självkänslan att använda handväska och bygel-bh igen, om nån undrar).

Ett litet steg för mänskligheten, ett stort för Hajpojken

Jag är en sån där slarvig morsa som ibland lämnar mitt spädbarn utan tillsyn på skötbordet. Men det är det slut med nu för plötsligt börjar Harry röra på sig. I dag kavade han sig ett kvarts varv under babygymet, på jakt efter en liten bjällra och en prasslig tygfigur i snöre. Hurra för Harry.

Stor humor, great design

Coola köksprylstillverkaren Alessi har sannerligen vidgat sitt sortiment. Och skulle man tröttna på att ha en liten vindsurfare i toan, så finns två killar i kajak också.

Photo op söker fotograf

Jag gillar min man. Han är snäll, förnuftig, vi kompletterar varann i TP (jag plockar nöje, sport och litteratur, han historia och vetenskap), han kan bygga saker och lista ut hur trasiga elprylar ska lagas med hjälp av en liten mojäng som säger pip, är bra på att städa, äger en inredningsbutik och gör amerikanska pannkakor nästan varje söndagmorgon.

MEN (för att citera Tony Irving). Han fotograferar inte. Visserligen blir jag inte bra på bild, men jag börjar bli personligt förolämpad, och risken är väl att barnen kommer att tro att jag aldrig var hemma, aldrig var med, aldrig upplevde något ihop med dem.

Dessvärre är det ju så att det finns några tillfällen när armarna inte räcker till (för att citera Thore Skogman): när man ska baxa upp bokhyllan Billy på ett takräcke, när man ska klia sig mittbak på ryggen och när man ska plåta sig själv och en tvåmånaders batting på ett naturligt och otvunget vis.

Min dotter: en göteborgare

Tjejerna är ju båda födda i Stockholm. På Danderyyyyyds sjukhus, gubevars. De var tre och fem när vi flyttade hit och e-ade sig igenom ord som kläder, Korsvägen och kräm. Tyckte att spårvagnar var suspekta och att andra barn pratade konstigt.

Efter snart fem år här har dryg-Stockholmskan slipats bort och i precis nyss kom det slutliga beviset på att Livan blivit en stolt Göteborgare.

"Mamma, vad kallas det när en fisk slår en annan fisk?", sa Liv och såg klurig ut med sina lösa framtänder på trekvart i munnen.
"Ingen aning", sa jag, och försökte tänka finurligt. Fiskfärs, fiskbullar?
"Fiskespö".

Hjärteknipande.

Fördelen med en sladdis

Han är en liten ängel, den här killen. Alltså, verkligen. Han äter som han ska, sover som han ska, skiter möjligen lite väl omsorgsfullt, älskar sina systrar och ler som en sol som defaultläge. Han gör det här bebis-hanterandet rätt enkelt: han piper till om nåt är fel. Jag och Håkan har dessutom lärt tjejerna att byta blöjor, så till och med det får jag längta till ibland.

Även den bäste

Fan, i dag var jag bara för mycket Örgryte-morsa när jag åkte och handlade. Lilla dunvästen och lilla Bally-kängan, svarta polon och Nudie-brallan, pilotsolglasögon och hoppelihopp in i XC70:n med chica bebisen som accessoar. Kompenserade det genom att handla blöjor på kupong på Willys och toppa hela showen med att helt sonika köra över blöjpaketet på parkeringen eftersom jag glömde packa in det i bilen. Så kan det gå.